Den där krönikan

18 september 2008

75-cent.jpg

Det är många som reagerat mot Annah Björks redan berömda musikkrönika i City och, helt korrekt, kallat henne en idiot. Så jag tänkte passa på och försöka lyfta blicken, trots att jag tillbringat de senaste dagarna i ett Sargassohav av snor och Alvedon, och se händelsen lite snett uppifrån.

Man kan se krönikan på två olika sätt: antingen som en rasistisk krönika, och rasism är ju tidlöst så ur det perspektivet är det mest förvånande att den tillåts gå i tryck. Eller så kan man se den som ett försök att få in ett par tjyvsmällar mot en musikgenre som på något sätt upplevs som hotfull, och om det är det som ligger bakom blir hela grejen faktiskt ännu mer förvånande.

Den typen av moralisk mediebacklash brukar annars nästan uteslutande drabba företeelser som är relativt nya och som ökar snabbt i popularitet. På 80-talet fick folk i olika tidningar ofta och gärna beklaga sig över hur det inte var riktig musik att prata över trummaskinrytmer, och under samma decennium grät Siwert Öholm som bekant ut om heavy metal i Svar Direkt. Nya företeelser som korrumperade de ungas sinnen, won’t somebody please think of the children.

Nu i dag vet jag inte riktigt om det finns någon musikgenre som är tillräckligt ny, oprövad och samtidigt populär för att få agera allmän spottkopp. Emo? Nej, eftersom det bara är en halvfärsk etikett på gammal musik. J-Pop? Harmlöst. Ska folk göras upprörda numera är det knappast alls musik som gäller, vilket nog är symptomatiskt då musikens roll som identifikationsskapare och uppviglare rimligen har minskat. Dataspel fungerade ett tag som hatobjekt, men där tog DN Kultur raskt sitt ansvar och upphöjde gaming till highbrowkonst – numera vågar ingen ifrågasätta spel. Så vad återstår? Om medier ska piskas upp i rage 2008 är det förmodligen kulturföreteelser som imageboards eller happy slapping som gäller.

Popmusik av olika slag är nuförtiden det mest folkliga som finns. Bögdiscon är basen för en närmast religiös högtid under senvintern och våren, technon är en respekterad exportvara och metallen har (trots att den numera i regel är betydligt mer aggro än den var 1985) blivit hyperfolklig.

Efter ett par decenniers inskolningstid, och en på senare tid lätt dalande popularitet, trodde jag faktiskt att hiphopen numera också var där, erkänt folklig och betraktad som harmlöst tidsfördriv för nostalgiska 30-åringar.

Just därför kom Annah Björk-krönikan mest av allt som en sån överraskning. Finns det alltså fortfarande folk som tycker att rap känns som ett hotfullt fenomen? Som tycker att det hörs för mycket hiphop på radion? Som ännu tror att musik har makt att förvrida unga sinnen? Hela det synsättet känns som en tripp i en De Lorean.

Sammanfattningsvis finns det alltså två möjligheter här: Antingen har Annah Björk råkat publicera en gammal Okejinsändare som hon skrev i ren ilska redan 1986, när Run DMC passerat Samantha Fox på Trackslistan. Eller så tog hon ett färskt inlägg hon postat på Info 14 och bytte ut ordet ”kulturberikare” mot ”hiphopartister”.

Postat i kategorin: Läsning

22 kommentarer Skriv en egen

  • 1. Uggla Mu  |  18 september 2008 kl 16:57

    Moralpanik är den bästa paniken. Det är förstås legitimt att kritisera - viss - hip-hop för sexistiska texter, eller t.ex Wagner för en fascistisk estetik, men det betyder inte att - viss - hip-hop är detsamma som kvinnomisshandel, eller att Wagner är detsamma som systematiskt folkmord. Anna med H:s text är ju ett standardformulär för ett moralpaniksinlägg, mer eller mindre själv-parodiskt.

  • 2. henry fiat  |  18 september 2008 kl 17:06

    vad har P*** D** med hiphop att göra?

  • 3. Luca Brazi  |  18 september 2008 kl 17:13

    Det hela vore ganska festligt och underhållande om det inte var för att den kassa artikeln bygger på den mer obehagliga storyn med den folkkäre reggaepopartisten/ programledaren och dennes eventuella hustrumisshandelsdrama. Hon har helt enkelt bestämt sig för att rida på vågen av den här snaskiga storyn och gjort ett märkligt antihiphop-slagträ av det. Väldigt obehagligt och förbryllande.

    Om hon bara skitit i det så hade man kunnat skratta åt det hela och roat sig med dylikt;

    http://www.youtube.com/watch?v=-x0BxAufH28

    Förbjud RnB!

  • 4. Donnie  |  18 september 2008 kl 17:18

    Visst, men om man utgår från att det är vanlig moralpanik är timingen konstig. Krönikan borde i så fall ha skrivits för 20 år sedan.

    Det här blir som att på 1970-talet plötsligt kritisera dansbaneeländet, ett par decennier för sent och när dansbanorna delvis redan är avfolkade.

  • 5. Slap my locs on  |  18 september 2008 kl 17:19

    Jag tycker det var en lysande krönika. Tidningen City ska läggas ner så nu gäller det att väsnas så mycket som möjligt. Skrik medan du brinner!

  • 6. Uggla Mu  |  18 september 2008 kl 17:37

    Donnie: Jo visst är det ett väldigt sömnigt inlägg … och man känner sig lite sömnig när man argumenterar emot det också…. men det känns som om sådana åsikter dyker upp ganska regelbundet, och ifrån unga människor, formulerade lika jäkla yxigt varenda gång.

  • 7. Simon  |  18 september 2008 kl 18:00

    “När jag slår min fru brukar hon få välja genre, sådan all-ätare är jag!” - en kommentar på Sleepys blogg som jag nog tycker sammanfattar hela saken väldigt väl.

  • 8. Papa Dee  |  18 september 2008 kl 22:19

    Veckans låt!

  • 9. Nick Shay  |  18 september 2008 kl 23:10

    Jag gillar uttrycket “som en tripp i en DeLorean”. Lagom high brow. Givetvis syftar du på Michael J Fox tidsresa i Tillbaka till framtiden och givetvis har du snott denna formuleringen från mig - Nick Shay. Du står för ölen nästa gång vi ses.

  • 10. We should have seen it coming  |  19 september 2008 kl 9:09

    Titeln på PD’s första platta “Lettin’ off steam” har ju fått en ny innebörd de senaste dagarna.

  • 11. BSB Västerort 1989-1997  |  19 september 2008 kl 10:01

    Det är ju uppenbart att Hanna Bakifrån och chefredaktören slänger upp sån här dynga som ett sista desperat rop på uppmärksamhet nu när deras totalt värdelösa tidning ska läggas ner. Dom går verkligen under med ovärdighet och Hanna Bakifråns fortsatta karriär som musikjournalist är så gott som körd. Ingen kulturdel i något medium av betydelse kommer att vilja ha med henne att göra. Får man ju hoppas. Fast man vet ju aldrig med den rabiata arbetar- och invandrarhatande kulturöverklassen som drar i Sveriges kulturtrådar…

  • 12. Anonym  |  19 september 2008 kl 13:32

    smart skrivet.

  • 13. Johan W  |  19 september 2008 kl 17:05

    Den där krönikan är guld. Bloggbävning, sidträffar och en jävla massa trafik. Sen kan City slänga det i ansiktet på annonsörerna.

    Tack för Info 14-länken - där lyser verkligen upplysningens fackla.

  • 14. Birdseed  |  19 september 2008 kl 21:55

    Hade oturen att lyssna på debatten i P3 om krönkikan, där deras fruktansvärda inhyrda hiphopförsvarare (nån tjomme från indiebandet Looptroop) plus båda programledarna helt gick med på linjen att allt skulle bli bra bara den smutsiga arbetarklassen slutade uttrycka sig och överlät hip-hopandet till backpackers och medelklass.

  • 15. TGRBY  |  19 september 2008 kl 22:27

    Den smutsiga arbetarklassen? Utan oss hade ni ingenting att lyssna på. Feel my finger!

  • 16. rokkotronik  |  19 september 2008 kl 23:10

    är det pga att Hannah ser på Mad Men som hon bara vill koka kaffe och passa upp (de vita och jämnställda) karlarna på Citys kontor?

  • 17. Ernst Röhm  |  21 september 2008 kl 11:21

    Varför är ni så upprörda? Jag kan inte vara den enda som ser det ironiska i det stora avståndet mellan era politiskt korrekta klyschor och de extremt inkorrekta åsikter hos dem ni försöker försvara.

  • 18. Donnie  |  21 september 2008 kl 12:16

    Ernst: Jag vill inte tala för de andra som debatterat frågan. Men om man ser till mig själv, så har jag personligen ganska unkna värderingar som är väl i linje med åsikterna hos “dem” jag försöker “försvara”.

  • 19. Ernst Röhm  |  21 september 2008 kl 14:08

    Fair enough, men då känns de indignerade brösttonerna en smula malplacerade.

  • 20. Donnie  |  21 september 2008 kl 14:26

    Vilka indignerade brösttoner? Jag konstaterar bara att de är sent ute, ett par decennier elller så, med sin minikampanj. Och så kallar jag AB idiot och MN obehaglig moralist, vilket är ganska soft om man jämför med vad jag ibland kallar folk i andra sammanhang.

  • 21. Ernst Röhm  |  21 september 2008 kl 21:11

    OK, jag tänkte kanske mest på nån av de sidor du länkade till, där man kunde läsa ord som “andrafiering”, ett ord som annars för tankarna till Kamalis maktutredning eller DN kultur.
    Kan du förresten förklara “Svampsässong i Jordbro”?

  • 22. Gustav  |  21 september 2008 kl 23:25

    Intervju med Annah Björk hittas på dyngan.se.

Skriv en kommentar

visas ej

Viss HTML tillåten:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>

Skapa trackback för inlägget  |  Prenumerera på kommentarer med RSS


Kalender

februari 2010
m ti o to f l s
« Sep    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728

Senaste texterna

edinburgh tid viagra search charles linskaill Viagra Sale can i take viagra